sunday bloody sunday
Jag har fått ett återfall på brolle jr. Jag har alltid gillat hans stil och hans personlighet, men nu gillar jag hans musik också. Om jag någon gång hittar en kille som han, då ska jag vara lyckligt lottad. En sån ödmjuk och snäll person som bara är för söt. Det verkar som att många ödmjuka killar kommer från norrland faktiskt, dem är nog väldigt lugna där som det sägs. Speciellt om man jämför med storstäderna där kläder och innelivet är det som räknas. Ge mej en kille som brolle och jag ska aldrig klaga igen.
Idag var det då sista dagen på lovet, buhu. Som vanligt vill jag verkligen inte tillbaka till plugget. Alla känslor och tomhetskänslan kommer tillbaka då, och det är det sista jag vill känna. Sen är det massa med skolarbetet och betygen som suger det med. Orka orka! Nej, verkligen inte. Jag hade detta lovet som något att se fram emot, eftersom det bara var 3 veckor typ mellan sportlovet och påsklovet. Men det gick betydligt fortare än vad jag hade anat. Så nu har jag inget att se fram emot. Allt känns jävligt meningslöst bara. Kan något berätta för mej hur fan jag ska klara av sommaren och ett år till i skolan när allt redan går åt fel håll. Jag har tappat greppen helt totalt. Men det värsta och det som skrämmer mej mest är att jag inte har kraften att bry mej eller göra något åt det. Jag har satsat allt förut på att göra det, men jag har ju aldrig lyckats. Så varför göra det nu. Jag brukar känna att jag vill ta tag i saker och börja plugga lite mer när det varit lov, men icke då. Jag orkar bara inte. Det enda jag har motivationen till är att vara med mina fantastiska vänner, för det är dem som får mej att glömma allt hemsk. Men då borde ju egentligen sommarlovet vara något för mej då jag får träffa dem varje dag. Men nånting har gått snett där, för jag hatar sommaren. Och jag vet varför, men jag gör inget åt det. Jag kan inte. Men jag ska försöka att göra detta till en bra sommar. Och innan sommar kommer våren, som jag längtar till. Slippa jacka och jobbiga kläder. Skönt, men samtidigt scary. Ska jag orka, ja det ska jag. Jag ska orka för jag vet inget annat.
När det otänkbara händer
Som ingen människa kan förutse
När ödet ger dig en hand
du aldrig ville se
Kan någon se nån mening
i något av det som sker
Varför drabbades just du
Varför just här och nu
Du har en lång mörk väg framför dig
Som du aldrig tänkt att gå
Man får ta ett steg i sänder
Vad ska man annars göra
När det otänkbara händer
Inget hörs och inget syns
När en värld plötsligt bryts itu
Dagar kommer och dagar går här
Solen skiner som förut
Det är nåt vi gärna glömmer
Det här livets bräcklighet
Och för dom som lämnas kvar
Bara frågor inga svar
Du har en lång mörk väg...
Du kommer klara det här
Ge det den tid det tar
För varje vilsen människa
finns en väg tillbaks
Tillbaks...
Du har en lång mörk väg...
