jag älskar mina änglar <3
så var man hemma igen då.
och allt är som vanligt. varför kan jag inte bara släppa allt och bara leva? ska det vara så jävla svårt att klara av en normal vardag? snälla, kom och rädda mej från mitt kaos.
men samtidigt vill jag inte bli räddad. jag vill klara mej själv och dessutom kan ni inte rädda mej. första steget är väl ändå att man erkänner att man har problem. jag har problem, i know it. och sen då, var tar man vägen efter det? jag måste klara det här själv, det är mina problem och det är mitt liv. men jag kommer aldrig att klara det själv. jag är förvirrad.
det riktigta sommarlovet har börjat och jag borde gå upp i vikt. jag fryser konstant hela tiden och jag mår allmänt piss. men jag vill inte gå upp i vikt, jag vill snarare gå ner i vikt. jag vill skära bort fettet från min kropp och med det döda all ondska. men jag vet att det inte går. jag blir bara tröttare och tröttare och mina ständiga humörsvängningar påverkar alla, speciellt mej. men vad ska jag göra då, hur ska jag få det att försvinna? jag vet att kärleken inte segrar i slutändan, er kärlek räcker inte. jag hade er kärlek men jag gav upp ändå. ni kommer inte in under mitt skinn, nobody does. jag måste leva själv med det här.
jag ska träffa hanna och kanske levin i veckan (mina änglar som jag numera kallar dem), och det gör mej glad.
deras kärlek är fullständig och jag ler av blotta tanken på dem. jag älskar mina änglar! <3
och allt är som vanligt. varför kan jag inte bara släppa allt och bara leva? ska det vara så jävla svårt att klara av en normal vardag? snälla, kom och rädda mej från mitt kaos.
men samtidigt vill jag inte bli räddad. jag vill klara mej själv och dessutom kan ni inte rädda mej. första steget är väl ändå att man erkänner att man har problem. jag har problem, i know it. och sen då, var tar man vägen efter det? jag måste klara det här själv, det är mina problem och det är mitt liv. men jag kommer aldrig att klara det själv. jag är förvirrad.
det riktigta sommarlovet har börjat och jag borde gå upp i vikt. jag fryser konstant hela tiden och jag mår allmänt piss. men jag vill inte gå upp i vikt, jag vill snarare gå ner i vikt. jag vill skära bort fettet från min kropp och med det döda all ondska. men jag vet att det inte går. jag blir bara tröttare och tröttare och mina ständiga humörsvängningar påverkar alla, speciellt mej. men vad ska jag göra då, hur ska jag få det att försvinna? jag vet att kärleken inte segrar i slutändan, er kärlek räcker inte. jag hade er kärlek men jag gav upp ändå. ni kommer inte in under mitt skinn, nobody does. jag måste leva själv med det här.
jag ska träffa hanna och kanske levin i veckan (mina änglar som jag numera kallar dem), och det gör mej glad.
deras kärlek är fullständig och jag ler av blotta tanken på dem. jag älskar mina änglar! <3
Kommentarer
Trackback
