blood and tears

fy fan va trött jag är. har varit det hela dagen. men jag kan inte sova mer än 8 timmar tycks det, men jag hoppas jag får lite mer sömn nu under lovet. det är med skräckblandad förtjusning jag ser fram mot lovet. verkar som att jag håller på att bli sjuk också, har ont i halsen och värsta hostan. skulle ju vara skräll om jag blir sjuk på lovet. fy. har tränat på sam-provet hela dagen idag känns det som, men det känns inte som att det sitter som det ska. om jag hade fått frågor hade det varit lättare, men nu är det inte frågor som jag ska svara på. det är en uppsats typ. jag vill så gärna att det ska gå bra, men det känns lite hopplöst måste jag säga. men bara jag inte stressar upp mej utan tar det lugnt så borde jag komma ihåg det viktigaste i alla fall. sen är det ju en helt annan grej om det kommer i ordning eller inte...

ska faktiskt bli härligt med föreläsning på onsdag, känner att jag behöver byta miljö lite. sen var det ju det där med utvecklingssamtalet också. men denna gången ska jag fan inte gå och oroa mej i onödan. jag säger som det är. skolan suger och så är det. nothing to do about it. men det lär jag säkert inte få ur mej. men skit samma egentligen. vem bryr sej? fan, jag pallrar mej ju upp ur sängen varje jävla möra, det borde vara plus bara det. och ärligt talat så bryr jag mej inte om vad mina lärare anser om mej eller vad mina föräldrar kommer att tycka. dem lär väl bara säga att jag ska plugga istället för att slappa. men jag är inte gjord för att plugga, det är inte min grej. min grej är att sitta framför tv:n eller datorn och slappa eller fixa lite med musik. för mej är det det som betyder något. och resten spelar ju ingen roll. eller...?