who knows what tomorrow brings?

det är helt tomt inom mej just nu. jag känner ingenting. alla känslor och tankar är för svåra och jobbiga att hantera och tänka på, så jag stänger av. och tyvärr brukar ett sammanbrott komma efter det. sista klass 9a visades i tisdags och jag satt med tårarna i ögonen, för jag vet hur mycket lärare kan påverka en. en av lärarna sa något väldigt smart, att bli lärare är inte ett val man gör om man inte vill gråta. så sant så. att bli lärare tror jag är ett livsval. dem har en oerhörd förmåga att lyssna och att motivera en, inte bara till skolan utan till livet. jag glömmer aldrig den lärare som fick mej att inse att livet är värd att levas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0