is it getting better or do you feel the same?

nu har jag inte skrivit på ett bra tag för jag har haft annat för mig...som att grubbla. min syster har läst min blogg och berättat för mamma att jag nog inte mår så bra. mamma pratade med mig men jag orkar inte förklara. det är inte jättedåligt, men det är inte bra heller...så jag vette fan. men i fredags fick jag en inbjudan till skolsköterskan nu i måndags, så jag gick dit och tänkte vara ärligt för en gångs skull. jag sa som det var, att jag mår sådär, att jag knappt äter och att jag sover dåligt. hon tog puls, vägde, mätte och frågade ut mig om allt möjligt i livet. hon övertalade mig att gå på ett testmöte hos vår nya kurator så nu väntar jag på att hon ska höra av sig. sedan fick jag några punkter jag var tvungen att följa: äta smörgås + dricka mjölk till frukost äta en frukt om dagen äta lunch ja, kan säga som så...lunchen har fungerat än så länge, men frukt och frukost har jag inte fått i mig. ska på återbesök hos skolsköterskan om två veckor så jag får börja lite smått med att äta nu. efter det blir det, om skolsköterskan får bestämma, skolläkare vilket jag tvivlar på...jag är ju inte sjuk direkt och några fel lär han inte hitta. ja, jag har iaf insett en sak med allt detta och det är att jag inte har något att förlora. så jag ska försöka att göra som hon säger även om det är väldigt svårt. jag måste ändra mitt sätt att tänka, det är där problemet ligger. jag kan äta, men jag vill inte. och i skolan är det extremt mycket att göra, hinner knappt andas längre. imorgon är det nationella prov i svenska och på torsdag prov i filosofi. fy fan säger jag bara. hoppas kuratorn är snäll och hyfsat förstående bara. men jag ska inte ge upp. överlevde jag högstadiet ensam i mitt mörker ska jag överleva nu tllsammans med de vänner jag har.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0