ängeln av glas

mitt projektarbete rullar på, trots att jag byter handledare stup i kvarten. den första jag hade blev sjuk, så nu har jag precis fått en ny. hade samtal med henne i måndags om min loggbok jag lämnat in, och nu tycker hon att kuratorn ska handleda mig istället. de är alla oroliga för att jag ska må dåligt, och det kan jag förstå, men samtidigt mår jag bättre av att skriva, vilket jag sagt till dem. så nu vet jag inte riktigt hur det blir. hon föreslog att kuratorn ska läsa min loggbok åtminstone, och jag har sagt att hon ska få läsa när jag är klar. känns jobbigt att behöva släppa in en till person in i min värld, jag trivs bäst själv där. hos kuratorn var jag förra torsdagen och jag skulle rita en tidlinje över bra och dåliga saker i mitt liv. jag har nu hunnit fram till årskurs åtta, och det är nu det jobbiga inträffar. men nu har jag till efter lovet på mig att fundera ut, så jag får fundera på hur jag ska förklara med rätta ord, det är så lätt att det blir fel annars. så fort jag tvingas praat om högstadiet flyter jag direkt in i min värld och där är det svårt att nå mig, även för de som älskar mig och som jag älskar tillbaka. boken är snart färdig, har nu skrivit ca 67 sidor på datorn. men det jobbiga är kvar - slutet. jag har funderat ut olika slut och får försöka sätta ihop de till ett bra. det måste blicka framåt, men det får inte vara alltför glatt. vid bokens slut hade jag fortfarande en lång väg att vandra, och hade jag vetat vilken kamp det skulle bli hade jag nog givit upp efter halva vägen. så på något sätt måste jag visa det. känns både läskigt och skönt att boken snart är klar. jag vill släppa taget, samtidigt som jag vill hålla hårt om den. det är min största hemlighet jag låter gå, och många saker i boken är osagda. men jag måste släppa taget, jag måste bli hel igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0