den fjortonde januari

för exakt tre år sedan på dagen gjorde jag ett val som förändrade mitt liv, för alltid. jag bestämde mig för att ta tag i problemen och söka hjälp. det tog lång tid innan jag vågade skicka det där mejlet, och ångesten höll mig vaken hela natten. visst gör det ont när jag tänker tillbaka, men jag är glad och stolt att jag ändå sökte hjälp. om man bara sträcker ut handen finns det alltid någon som tar emot den. det kommer alltid finnas en hand för dig nånstans, du kan sluta dina ögon och aldrig känna dig ensam. denna dag kommer alltid vara speciell för mig och den betyder otroligt mycket för mig. det är en dag av reflektion och minnen, men också en dag full av ångest och hat. såklart kommer det som hände alltid finnas inom mig, men jag har med åren lärt mig att bearbeta det. utan er hade jag inte klarat det, så tack!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0